Efter transplantationenPosted by Claes Sun, July 06, 2008 13:38:45Det har flutit mycket vatten under vindbron sedan jag sist skrev några rader, så nu när himlen ändå har öppnat sig och släppt sin våta last över oss så passar jag på att författa några rader.
Som jag nämnt i rubriken, så har jag semester, Christine med. Jag är halvvägs på min och Christine har en vecka kvar av sin. Hittills så har vi hunnit med mycket. Vi har varit i Skåne med Hille och Björn (Hilles föräldrars stuga på Österlen). Efter vi varit där så styrde jag och Christine kosan mot Malmö för två nätter på Hotell. Under Malmö vistelsen hann vi med mycket, en tur till köpenhamn med tåget, hälsade på konstapel Peter som numera patrullera Malmös gator och torg. Vi hälsade även på Christines morbror Per.
Vi hann knappt komma hem innan vi åkte till Bohult för lite stillsammare aktiviteter, såsom läsning och grillning men även lite bad. Efter en natt och ompackning i Jönköping så åkte vi till Göteborg där vi tillsammans med mor & far, systrar med respektive Gick på Bruce Springsteen & The E-street Band. Dagen efter gick jag och Christine på Liseberg, jag passade på att åka lite, var nog 10 år sedan sist jag bordade flume-ride, men det var kul även denna gång.
Nog om semester och andra triviala saker och till viktigare grejor. Nu såhär ett år och lite till efter man åkte in på sjukhus och knappt ett år efter transplantationen så mår jag bra, kanske är något tröttare än vad jag var innan jag blev sjuk. Annars så är det vaccinationer och blodtappning som är återkommande. Kontroller tas ungefär varannan månad, nu i augusti så är det dags för 1-års kontroll, dvs. ett år efter transplantationen så blir de en lite grundligare kontroll med diverse benmärgsprov osv denna kontroll görs i Linköping.
Vad som jag tycker är jobbigast är att jag tappat så mycket av kondition och styrka, utan att skryta så var jag faktiskt ganska "fit" innan jag blev sjuk. Nu får min pulsklocka nästan fnatt om jag försöker att ta ut mitt löpsteg lite i skogen, det kommer nog krävas bra många mil i löpspåren runt om Jönköping innan jag är i den fysiska form som jag var.
Men hursomhelst så har jag tänkt mig att åka Vasaloppet 2009, om inte annat för att bevisa för mig själv att jag klarar mer än vad jag tror, men kanske även för att kolla hur tjockt pannben jag egentligen har. För jag jag är nu nästan på säker att mina främsta karaktärsdrag är envishet och retlighet.
Men som sagt, dessa ord kanske jag får omvärdera i mars 2009.
Ha nu en härlig sommar!
/Claes Brandt
Efter transplantationenPosted by Claes Sat, April 19, 2008 14:41:57...snöra på sig bollskorna!
Imorgon söndag så ska jag återigen kränga på mig tröjan med nummer 14 på ryggen och LSSK märket på bröstet. Eftersom jag enbart har deltagit i 2 st träningar och en fest, så var jag tvungen att muta Ass. tränare F. Thorén, mutan som betalas ut efter matchen är en brejk (den med kola, frasigt poppade riskorn och choklad). Villkoret är att jag får börja på bänken (mitt viktigaste krav) och sedan hoppa in som forward/centertank. Matchen kommer att spelas mot Hallby på Zinken kl 11.30 den 20 april. Så på dagen 1 år efter att akut åkt in på sjukan och knappt kommit ut, så ska jag äntligen få spela lite boll. Förövrigt så förväntar jag mig banderoller och hejaramsor! Matchen är även premiärmatchen för B-laget i reserv A.
Nog skrivit om fotboll. Jag har mått bra sedan förra inlägget, det enda är att jag blev dålig efter min andra omgång vaccinationssprutor (aptitlöshet, illamående och kräkningar). Men tydligen så är detta vanliga bieffekter för ett av vaccinen. Var på kontroll den 7 april, och doktorn tyckte allt så "jättebra ut", förrutom att jag hade ett högt ferritinvärde (järnvärde). Vilket kan vara dåligt i långaloppet, så jag ska få remiss till blodcentralen så de kan tappa mig på blod, detta ger förhoppningsvis effekten att järnvärdet sjunker till normala värden.
Annars så har det inte hänt några större grejer, jag och Christine har varit på bröllop hos en som jag lärde känna i Linköping. Det var en mycket trevlig och fin tillställning.
Annars är det väl bara för mig att uppmana er, om det nu är någon som kommer att läsa dessa rader, att bli blodgivare och gå med i Tobiasregistret. För det är faktiskt så att ert angangemang, kan vara skillnaden mellan liv eller död, tänk på det!
www.geblod.nu
www.tobiasregistret.se
Ha det bäst!
#14 Claes Brandt AKA Claus Wünder
Efter transplantationenPosted by Claes Sat, March 15, 2008 15:22:48Eftersom sjukvården ser på mig som en nyfödd, eller numera en sjumånaders bebis, så har jag återigen börjat att få en mängder av vaccinationssprutor. I slutet av Februari fick jag första dosen, något mot nån slags influensa, inte den vanliga utan någon annan, + en spruta mot lunginflamation eller vad det var. om två veckor ska jag åter upp till sjukhuset och fylla på dessa. Sedan följer det en lång rad av vaccinationer, allt från stelkramp till polio.
Annars flyter allt på bra, håret växer, även om det är väldigt glest. Så det blir till att köra kortklippt ett tag till. Har börjat att springa så smått, inga längre sträckor ännu, utan jag håller mig till att försöka vänja knän och leder vid belastningen. Jag siktar på att vara med på B-lags premiären framåt maj, då på bänken, men ändå.
Det var väl alles för nu, ha det bra, om det nu är någon som av händelse råkar läsa dessa rader.
Mvh Claes
Efter transplantationenPosted by Claes Thu, February 07, 2008 17:45:15Sa doktorn idag. Men han tillade även att allt nu följer plan, vilket är kalasbra! Jag var i Linköping idag och tog prover, nu var det en månad sedan senast. Hade bakat muffins till doktorerna, sjuksköterskorna och undersköterskorna. Ska väl lägga till att Christine fick hjälpa till lite i tillagandet av 3 satser chokladmuffins. Blodvärderna visade sig vara bra, HB hade till och med stigit lite, till hela 134! Annars verkade allt vara bra, det var bara donatorn som producerade blod och jag har inga andra problem från transplantationen, förrutom lite muntorrhet. Så nu blir det adjö till tabletter, doktorn gav mig direktiv om att jag ska sluta med detta omedelbart bums.
Annars så verkar vardagen på något märkligt sätt återgå mer och mer mot det normala tillstånd som rådde innan cancern tog mina vener i besitning, men nu ska den vara borta, allt tack vare någon sympatisk själ i Ulm. Än en gång, tack Tysken!
Ha det!
Claes
Efter transplantationenPosted by Claes Mon, January 21, 2008 14:34:51Då var det dags, jag har hört på omvägar att det är ett nytt bättre år nu. Låter som det kommer att passa mig alldeles utmärkt! Får väl, om det nu är någon som läser detta, även passa på att be om ursäkt. Uppdaterandet av bloggen har ju varit allt annat än bra, det har inte ens varit "lite sällan", utan uppdaterandet har varit, "Schiess schlecht", min mun formar ordet utan att jag vet vad det betyder, men det verkar ju komma från var ben och ända inifrån märgen!
Så, nu var ursäkten framförd. Nu till ämnet, Jag och Christine har varit i fjällen, Sälen och Lindvallen närmare bestämt. Första dagen (Torsdags) så passade vi på att åka lite längdskidor, det gick sådär....Eftersom det var runt nollan och nysnö, så satte sig snön under skidan i spannet och frös fast i klumpar som gjorde mitt glid till ett skämt. Det blev 4 km, inte särskillt långt, men roligt trots problem med glid. Hoppas det kan bli lite skidväder hemma vid.
Fredagen, Lördagen och halva Söndagen ägnade vi åt utförsåkning. Det kunde jag inte ens tänkt mig i somras att jag skulle åka slalom i januari. Men det var riktigt roligt, extra skoj på söndagen då även vädret var på vår sida och gjorde åken roligare och pisterna höll bättre.
Här är lite bilder från vår resa:
Ska även passa på att lägga upp en bild på mina nya, snygga tofflor som Mamma har gjort åt mig, de med hjärtan på är Christines, de gråa är mina!
Det var väl alles, ha det så bra!
Vad som händer...Posted by Claes Fri, November 16, 2007 14:00:53...Är det att betala in medlemsavgiften till Aston Villa Supporterclub Sweden. Årets medlemskort är till och med snyggare än det brukar vara...
Var uppe i Lekeryd igår och hämtade en skiva som ska fungera som nytt skrivbord. I Lekeryd har skivan fått en grafitgrå färg, vilket blev väldigt bra. Innan vi åkte hem passade vi även på att gå en promenad. Skillnaden mellan stan och landet är stor, där uppe på berget är det ju snö, vilket det är total avsaknad av i stan. Här är några snöiga bilder på mig och Christine, kolla in mina ögonbryn!
Det var allt för idag, nu ska jag spela TV-spel...
Vad som händer...Posted by Claes Sat, November 10, 2007 19:11:05Det är märkligt, trots att de flesta av dagarna segar sig fram i snigelfart så har jag väldigt svårt att få vettiga saker gjorda. Hur jag än vänder och vrider på det så går dagarna långsamt, men likt f-annat så får jag ingenting gjort i denna ocean av tid som jag har till mitt förfogande. Så ju mindre tid man har på sig, ju mer hinner man göra och vice versa. Får väl börja sätta tidsgränser på allt så kanske jag kan skruva upp mitt tempo ett par snäpp.
En släng av Leukemi kan nog närmast likna vid ett Vasalopp. Med vissa skillnader givetvis, ett vasalopp ser man fram emot, man vet att man kommer påbörja det innan, du vet att du kommer till Mora, antingen på skidor eller i brytbussen. Likheterna är (vilket man brukar komma på i starten i Berga by) att du att det kommer att bli förbennat jobbig resa och man kan inställa sig på att köra ner att man kommer att få köra ner huvudet i snön och bara staka på, på sjukhuset får man köra ner huvudet i kudden och bara stå ut, med tristressen och diverse smärtor. Men den största likheten är när man väl sitter i bilen hem, oavsett om det är från Mora eller en 2 månaders sjukhus vistelse är att man snart glömmer hur jobbigt det är. En väsentlig skillnad är att man dumt nog brukar vilja åka vasaloppet en gång till, Leukemi kan man gott klara sig utan. Vad jag vill ha sagt med detta är att det är svårt när bekanta och obekanta kommer fram och frågar så säger man, "nä, det är väl bra med mig, den senaste cellgiftskuren var väl inte så farlig"(lögn). Det jag vill säga är nog att ett visst mått av glömska är helt nödvändigt, annars hade man nog aldrig stått ut.
Nu får det vara slutsvamlat för idag!
Ha det
Vad som händer...Posted by Claes Wed, October 17, 2007 11:09:11Nu har det hänt en hel del sedan jag bloggade senast. Det som har hänt har dock inte med mediciner eller andra tråkigheter att göra, utan det är enbart trevliga, roliga och bra saker som hänt(för omväxlings skull ;) ).I Lördags så var det klassfest för min gamla högstadieklass (+ alla andra klasser på Alfred Dalinskolan som gick ut -97). Detta var givetvis något jag inte kunde gå på, en massa berusade människor med konstiga baciller som i all välmening vill kramas om och undrar hur det är. Men jag passade på att träffa några av mina gamla utflugna vänner som jag inte sett på bra länge. Det var hela det gamla gänget från AD tiden, så medan de satt och drack öl så drack jag saft i samma omfattning. När de försvann mot festen så gick jag hem och kollade på Lichtenstein - Sverige, en match som inte bjöd på någon större underhållning.
På måndagen var det återigen dags för provtagning i Linköping, något som jag börjat vänja mig vid nu. Efter provtagningen så hälsade vi på hos Hille och Björn, Björn hade gjort en smaskig lasange. Efter mat och lite fika så begav vi oss hemåt Jönköping.
Igår kväll så hade min käre kusin Björn bjudit in mig på Hockeykväll, MoDo - HV. Matchen hade han beställt hem så jag och syster Mia, gick en promenad för att sedan knacka på hemma hos björn, matchen var spännande och HV vann med 4-3, gott det...
Ha det nu så bra, så ska jag ut och gå en runda...
